FRANSK VÄDUR, EN VÄNLIG JÄTTEKOMPIS!

Rasens historia

Rasen Fransk Vädur har funnits länge, sannolikt kom den till så tidigt som på 1600-1700 talet. I skrift finns rasen omnämnd i ett Franskt bokverk från 1845, Le Jardin de Plantes av M Boitard. På utställning visades de för första gången år 1863 i Boulogneskogen i Paris.

Karaktär & temperament

Franska Vädurar är vanligtvis nyfikna och har ofta en god dos humor, de är sällskapliga och lugna jättar som i min mening passar utmärkt i barnfamiljer. Viktigt är, som för alla husdjur, att de som små bli väl socialiserade och hanterade för att lägga en bra grund för god samverkan med sin nya människofamilj. Välj därför en kanin från en uppfödare som har lagt tid och omtanke på din nya kompis redan från start. Det kommer att spela stor roll i hur kaninen trivs i en ny miljö och med liv och rörelse.

Vikt, utseende, färger & teckningar

En Fransk Vädur är en stor kompis, de väger normalt mellan 5-6 kg. Även om de med fördel också gärna får väga mer, så länge de är sunda och inte överviktiga i förhållande till sin storlek.

Utmärkande för rasen har Fransk Vädurar karaktäristiskt stora hängande öron som sannolikt uppstått genom flera mutationer. De ska enl. standarden för rasen ha ett kort och kraftigt huvud med bred panna, kompakt, bred och stadig kroppsform.

De finns i de flesta färger och teckningar, även om inte alla är godkända för utställning.

Livslängd

Stora kaniner blir i regel inte lika gamla som dvärgkaniner, en Fransk Vädur blir vanligtvis runt 4-6 år. Även om det finns en och annan glad individ som blir ytterligare något eller några år. Här spelar motion, mat och sällskap en viktig roll.

Foder och vatten

Våra Franska Vädurar äter hö som vi köper av en bonde i mindre bal och pellets av märket Rabbfor. På somrarna får de även grönt, så som gräs, maskrosor, örter, grenar från träd. Därutöver får de en och annan godbit förstås, så som banan, persilja, grönsaker och frukt.

Det finns en hel del att tänka på när det gäller just utfodring, Kaniner har en känslig mage och de behöver en fiberrik, fettsnål kost. Viktigt är att de alltid har tillgång till hö av bra kvalitet och färskt vatten.

Kaniner måste nämligen äta mer eller mindre oavbrutet för att matsmältningssystemet inte ska stanna av. Det med förödande, ibland livsavgörande, konsekvenser som följd. Det här är något som nyblivna kaninägare ofta inte är medvetna om, och som jag därför gärna vill belysa lite extra. När utfodringen av kaniner förändras ska det ske successivt. Detta är speciellt viktigt när man byter foder från hö till färskt gräs. Om du håller flera kaniner tillsammans bör djuren ha möjlighet att äta samtidigt. Grovfoder ges med fördel i en så kallad höhäck.

Kaniner som sällskapsdjur

Kaniner är sociala djur som behöver uppmärksamhet precis som katter och hundar.

Du bör helst hålla kaniner i par eller i grupp för att tillgodose deras behov av social kontakt. Könsmogna hanar som inte är kastrerade bör däremot inte hållas tillsammans.

Inredning i utrymmet där kaninen hålls

En stimulerande miljö är en viktig faktor för att kaniner ska kunna bete sig naturligt. Miljön i buren eller hägnet ska därför ge möjlighet till sysselsättning. Eftersom kaniner har ett behov av att bygga bo ska djuren ha tillgång till material som går att fläta samman. Exempel på bra material är halm och hö eller liknande.

Kaniner behöver både möjlighet att hoppa omkring och att gömma sig för att må bra. I kaninens bur eller annat utrymme ska det finnas en hylla som djuren dels kan sitta på, dels gömma sig under. Storleken på hyllan ska anpassas efter antalet kaniner och alla djur i buren ska kunna sitta samtidigt på hyllan.

Hyllan kan exempelvis vara taket på en bolåda. Botten i en kaninbur ska vara täckt med lämpligt strömedel. Nätgolv är bara tillåtet om djuren hålls utomhus i betesbur.

Skötsel av tänder och klor

Kaniners tänder växer under hela livet. För att tänderna inte ska bli för långa måste djuren ha möjlighet att slipa dem. Därför ska de alltid ha tillgång till grovfoder som till exempel hö och gräs samt gnagmaterial, till exempel grenar med bark, pinnar eller rötter. Det är också viktigt att du inspekterar och klipper kaninernas klor vid behov.

Alla kaniner som säljs med stamtavla är öronmärkta. Ibland får vi fram färger och kaniner som inte är godkända för utställning och säljer de då utan stamtavla och öronmärkning. Vi är registrerade i Sveriges Kaninavelsföreningars riksförbund som kaningård och har certifikat på kursen "Villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m av kaniner" via Jordbruksverket.